Idag är det 62 dagar kvar till julafton, inte för att jag själv har räknat men de berättade detta med en skräckblandad förtjusning på radion idag. Den ena radioprataren erkände även att han laddat ner en app till telefonen som räknar ner dagarna (Hmm funder starkt på att ladda ner den, kanske skall vänta någon vecka till bara)

Jag får nämligen villigt erkänna att jag längtar. Första julklapparna är redan inhandlade, första julkorten är påbörjade (tack vare gårdagens pysselträff) och första nya pyntet är redan inhandlat. Och det känns bra, jag ser verkligen fram emot denna julen. Kanske är det för att det är första julen i huset (det är något speciellt med att julpynta i ett hem för första gången) eller för att förra julen blev lite hafsig (inför en stundande flytt kändes det inte lika roligt att pynta och fixa i lägenheten – allt skulle ju strax därefter packas ner) Och när jag såg första julskyltningen i en butik förra lördagen blev jag som ett barn, ögonen tindra i kapp med alla glansiga kulor medans jag fingrade på typ allt som kom i min väg allt i ackompanjemang till en massa aah, åhhh, nämen titta!!!!

Just nu funderar jag febrilt på hur tidigt man kan börja fixa hemma? Har nämligen insett att första advent är sent i år, 2 december. Och jag som gillar när man kan börja redan i mitten/slutet av november med att byta gardiner, plocka fram adventsstakarna och de mer enkla pyntet. Granen och tomtarna får sedan vänta fram till lucia men sen är det fritt fram att pynta järnet.